När jag skulle hämta min kära Puppan PI i hagen idag så ville hon INTE!
Det var väldigt mycket Puppa och knappt någon PI hemma i hennes hästhjärna.
Däremot kom hagkompisen Rockefeller och var som ett häftplåster efter mig.
Han är ju en rätt så gammal häst med sina 24 år på nacken så jag tog mig lite tid
med honom bara för att försäkra mig om att han bara var kelig och allmänt godissugen......
De har ju lärt sig att när undertecknad är på gång så brukar det vankas lite hemlagat
hästgodis till dem alla tre.......
Puppan höll sig i bakgrunden men hade totalkoll ändå.....ifall han nu fick HENNES speciella
godis...dvs....moroten med stort M som hon bara visste fanns i min ficka.....
Så efter lite mer Puppande så bestämde sig märren för att bli PI igen och insåg
väl så smått att det kanske kunde bli något roligt även denna dag....
Hon närmade sig, fick såklart sin morot och sedan lät hon sig villigt få på grimman.
Sedan kunde vi ju lämna hagen och ta itu med dagens händelser.
Eftersom det inte regnat på två dygn och är minst en sexton grader varmt så
har hon inte haft täcke på....det uppskattar hon. Finns nog inget som den hästen
tycker så illa om som att bli för varm.
Det är då sannerligen inte lätt dessa dagar....
Antingen så står det som spön i backen och hästarna måste ha sina täcken för att inte
bli alltför våta och sedan alltför kalla....eller så är det gassande sol och hästarna står
och svettas.....
Nåväl, hon lät mig förstå att hon var synnerligen tillfreds med sitt liv.....hon smaskade glatt
i sig av sin foderblandning och tuggade sedan förnöjt på sitt hö.
Vi fick en lugn och trevlig liten pratstund och sedan gick vi helt sonika ut och hundpromenerande
i skogen idag. Eftersom det var en hundpromenad så fick lille Sixten, fralla, hänga med.
Idag får både hund och häst varsin guldstjärna för att de är sådana förståndiga djur.
Hund och häst har ett underbart samspel.....hästen på höger sida, hunden på vänster sida och jag själv i mitten. De inväntar varandra och särskilt hästen har stenkoll på var den lille frallan befinner sig
i förhållande till henne och hennes hovar.
På grund av det myckna regnandet så har det bildats en bäck ca 2 meter bred och med ca en decimeter djupt strömmande vatten som vi måste ta oss över.
Frallan knatar glatt över men märren är minst sagt misstänksam....det hjälper inte att jag ,matte,
envisas med att ställa mig mitt i bäcken och locka.....nä, detta måste allt övervägas noga innan
fru häst bestämmer sig ifall hon verkligen ska ta steget och ut och klafsa sig igenom det otäcka....
Frallan visar gång på gång att det är ok.....han har ju, gudbevars, inte blivit uppslukad av "vattenmassorna"
Så efter ytterligare en stunds navelskåderi ur märrens synvinkel bestämmer hon sig och tar klivet
ut i vågskvalpet ......
Lille Sixten springer först med sin obefintliga svans i vädret....märren trippar efter med bestämda
kliv.....
Väl över "på andra sidan " ser jag hur stolta de är över att ha klarat detta hinder.....
Jag själv är också jätteglad och kan bara berömma mina fina djur.....
Ja, detta var vår promenad idag....kan bara tacka för vilket underbart liv jag har....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar