JA, jag kan ju inte hjälpa det ...jag är häst och ett flyktdjur...dessutom har jag haft det ganska tråkigt ett par dagar eftersom jag skulle vila...
Det räcker med att något inte är precis som vanligt..antingen med mig eller med den vägen som vi är ute på...då väljer jag att bli rädd..för det är mitt enda sätt att skydda mig och min matte från faror.
Matte tyckte att jag var fånig men hon såg ju inte den avgrundsdjupa hål som bildats där som den människoliknande varelsen stod och drog och slet i träden och buskarna...det knakade och knäppte och det räckte för att jag skulle bli på min vakt och vilja fly......har jag då väl börjat spöka mig så kan jag bli rätt stark....och sedan är det spännande att bli rädd också...
Nog försökte kärringen att övertala mig och vi vände och vi snurrade och sedan kom jag på den strålande ideén att backa ned för en brant slänt.....då kunde inte matte rå på mig..jag kände ju att hon blev osäker och trodde nog att vi skulle ramla ihop i en hög....
Ja, jag vet att hon är rädd om mina ben..jag har just haft ont i ett ben eftersom vi sprang i hagen och det var mörkt och jag snubblade.
Gissa vad tanta gör då...jo....hon tvingar upp mig på vägen igen..sedan ryter hon åt mig!!! ..RYTER..ÅT MIG!!! Jösses jag blev så paff att jag bara stod still och viftade med mina öron...
Sedan går hon av mig...Ok..tänkte jag...det var väl bra..nu går vi hem igen och jag får som jag vill...
Räddheten lönade sig...
Men..nehe då, hon tar tag i mig och leder mig förbi det där farliga.....konstigt att det inte syntes något troll eller något annat läskigt...det såg precis ut som vanligt där...och den där konstiga människan eller vad det nu var verkade lika rädd som vad jag var....den stack iväg in i skogen...och matte och jag efter.. ..tänk jag tror vi jagade den på flykten för jag såg inte röken av den sedan...
Vi gick sedan vår vanlig runda och jag kände mig faktiskt rätt fånig....för matte sa inte ett knyst utan hon bara gick där med mig....
Det var nog rätt dumt att
bli så rädd....fast lite kul
vad det också...
JAG FICK I ALLA FALL MOROT..... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar