Funderingar över hur man bäst tränar en ridtravare

En häst är en häst och dess grundläggande behov är samma oavsett ras och storlek. När det sedan kommer till vad hästen förväntas utföra i arbete och rörelser blir det genast stora skillnader.
Eftersom jag nu har en ridtravare kommer mina funderingar att kretsa kring just denna typ av häst.

Jag har haft några travare under åren och det som jag tycker allra bäst om med  dem är deras samarbetsvilja och intelligens. Jag tycker de är robusta och starka i sin grundkondition.

Eftersom de är avlade till att dra är de ju längre i sin ryggar än vad t ex ett halvblod är. Deras tyngdpunkt ligger på bogarna till skillnad från en häst som av födsel och ohejdad vana är avlad till att bära. Den hästen bör ju ha sin tyngdpunkt i bakkärran.

Så hur bär man sig åt för att väga dessa två motsatser då? Och hittar balans?
En välbalanserad häst är ju det man helst av allt vill ha. När man väl har nått dit är det ju inte särskilt svårt att få till övriga rörelser som just den hästen är kapabel till att utföra.

Egentligen börjar balansen hos ryttaren. Jag har tittat på många klipp med ridtravare och deras ryttare under den senaste tiden och ser väldigt ofta just att det saknas en korrekt och välbalanserad sits. Ska man överhuvudtaget få till en välbalanserad häst så måste man börja med att se över sig själv allra först.

De allra flesta är så glada och lyckliga och visar stolt upp sina hästar......i galopp!!

Jättekul...men just detta med galopp är ju ridtravarnas svaga punkt. En korrekt galoppfattning sker bakifrån...med bakbenen väl under sig. Det är en utmaning för en vagnshäst. Den är ju lärd till att dra och har uteslutande använt sin framdel innan den blev ridhäst.

Så kontentan av detta blir en ryttare som på grund av hästens kroppskonstruktion faller för mycket framåt,.... eller i sin strävan att ge korrekt galoppskänkel faller åt sidan....eller helt plötsligt upptäcker att hästen har försvunnit totalt.....den är kanske rent av några meter längre bort betande på ett och annat grässtrå....
Om häst och ryttare fortfarande hänger ihop så blir det allt från slängtrav till korsgalopp och bara allmänt konstigt.

Jag förmodar att det är ganska många som känner igen sig i ovanstående ridpass.

Ett exempel på mina egna "trial and errors" för många år sedan var när jag försökte  träna galoppfattning i uppförsbacke för att slippa ta itu med den eventuella bock och bakutspark som som blev följden av mina allt för enträgna ansträngningar att få just den travarn´att fatta korrekt......
Jag kan ju berätta att jag fick min beskärda del av den träningen....som levande kanonkula...eftersom just den hästen var i det allra smartaste laget och tvärvände rätt som det var och for istället ner för nämnda backe....då var det ju inga problem att bocka och sparka bakut heller.....

Så om vi nu börjar från början istället och försöker göra rätt....

Först och främst är det bra att se till att kommunikationen mellan häst och hästmänniska fungerar som den ska. (Jag kan verkligen rekommendera ST-träning av Marijke de Jong.....  här finns en länk till henne     https://youtu.be/mbXxyw2fU_c

Är man nya bekanta är det en god ide att börja från marken och se till att befästa sitt ledarskap. Longering, tömkörning, löslongering....allt detta under loppet av ett par veckor kan ge starka band....och en stärkt häst.....
De flesta travare är det ju inga som helt problem att sitta upp och rida på men det är skillnad på att rida aktivt och att åka häst...

När det inte råder några som helst tvivel om ledarskap och tillit  är det dags att sitta upp på allvar.

Här försöker jag mig på lite ST-träning...

En bra kommunikation mellan ryttare och häst sker allra bäst i skritt.  Man kan t ex börja med att böja hästen med hjälp av lätta tygeltag

Detta syftar till att tala om för hästen att jag sitter på hennes rygg.
Ibland kan det behövas en och annan godis som hjälp på traven.

Sedan fortsätter man med att försöka sig på framdelsvändningar, sidförflyttningar, ryggning och när man behärskar detta är det dags att ta itu med bakdelsvändningar.

Det är inte gjort i ett nafs utan det tar sin tid. Syftet med vändningarna är att hjälpa hästen att veta var den sätter sina fötter...dessutom får man själv en bra kontrollförmåga över hästen när man kan bestämma över var den sätter sina fötter....
Bakdelsvändningarna kommer på sikt att hjälpa hästen att kunna trampa under sig med bakbenen.
Och när hästen kan det så är det äntligen dags att börja med att öka farten....

I trav kan man pröva att öka och minska hastigheten....hur mycket går det att samla? Det gäller att ha en god känsla eftersom en travhäst egentligen inte är byggd för högre skolor inom dressyr....

Under tiden som man tränar hästen är det också på sin plats att träna sig själv. .....Många ryttare rider med alldeles för korta stigläder och får på så vis en felaktig sits och dålig balans.

Det allra bästa sättet att lära sig korrekt sits är genom att rida barbacka. Då kommer man naturligt i rätt position. Sedan är det dags att försöka överföra denna korrekta position till sadeln. DÅ upptäcker man också hur stiglädren ska vara. Man ska kunna sitta rätt upp och ned i sadeln och med fötterna kunna ta stigbygarna bara genom att höja på tårna.

Givetvis ska sadeln passa både häst och ryttare. Är man själv det minsta osäker är det god ide att be någon som är mer erfaren om hjälp.

Frågan bett eller bettlöst beror ju helt på hur väl man känner sin häst. Är ledarskapet helt befäst så tycker jag nog att bettlöst borde vara att föredra. Fast ska man ut och rida på en trafikerad väg så vete fasen om det ändå inte är bäst att ha träns med ett ordentligt tillpassat bett....

Galoppträningen bör sedan gå som en dans eftersom hästen förhoppningsvis har lärt sig att trampa under sig. Har man tagit det lugnt och gått igenom alla dessa ovanstående moment så är chansen i alla fall god att både häst och ryttare är betydligt mer balanserade än de var från början.

Fast allt som har med hästars träning att göra tar sin tid. Jag har haft min nuvarande lilla PI i ett år snart och det är först på senare tid som jag tycker att hon och jag har kommit nära varandra på riktigt.
Det handlade mycket om hennes tillit till mig. Hon testade verkligen mina förmågor...omsorgsfullt och innerligt.

Det var min fundering idag.....kommentarer och ideér emottages med glädje.

Happy Trails