Funderingar angående hästmassage och hästens vitamin och mineralbalans

Igår hade stallet besök av en hästmassör. Vad jag förstod så använde denna massör en, för mig ny, teknik och metod. Det gjorde mig givetvis nyfiken. Dels använde hon en slags stämgaffel och liksom lyssnade på hästkroppen vid olika punkter. Jag googlade hennes namn och kunde då läsa om något som kallas Kraniosakral behandling.

Denna text hittade jag när googlat och haft mig en bra stund.

KranioSakral terapi är en mjuk metod att behandla skallens och ansiktets alla ben i förhållande till ryggradens kotor ända ner till bäckenet och korsbenet. Stort fokus hålls på deras samband till den yttersta av de tre hjärnhinnorna, som kallas hårda hjärnhinnan (Dura Mater), och som finns inne i kraniet och i ryggradskanalen ända ner till sakrum/korsbenet. Man rättar till små felställningar som i sin tur påverkar och påverkas av precis allt i hela kroppen. Det gör man genom att väldigt uppmärksamt känna in små rörelser i kroppen och följa kroppen dit den själv vill. Man behandlar alltså med minsta möjliga motstånd, och därför kan man komma väldigt djupt med den här tekniken. Kroppen visar själv vad den vill ha för behandling, så kroppen guidar in mig och visar kroppens minsta restriktioner. KranioSakral behandling är en fysisk behandling även om den är väldigt mjuk. Men eftersom allting är en helhet så kommer man även att ha en känslomässig och mental effekt när man släpper på gamla spänningar så att cellminnet påverkas. Och det är lite det som den här tekniken går ut på. KranioSakral terapi bygger på att ryggmärgsvätskan pumpas ner i ryggraden från kraniet mot sakrum med en speciell puls som kallas för den KranioSakrala pulsen. Den pulsen ligger vanligtvis på 6 – 12 / minut och är helt fristående från hjärtpulsen och andningsrytmen. Ryggmärgsvätskans uppgift är att förse hjärnan och ryggmärgen med näring och transportera bort slagg plus att fungera som en stötdämpare för hjärnan och ryggmärgen. Dura Matern, yttersta hjärnhinnan, bildar som en tjock, vattentät ”säck” som omsluter hjärnan, ryggmärgen och ryggmärgsvätskan. Den sitter fast i kraniets ben, på ett par ställen i övre ryggraden och i korsbenet/sakrum. Den här ”säcken”, Dura Matern, är inte elastisk, så för att ryggmärgsvätskan ska kunna få plats att pumpas ner i ryggradskanalen så måste den ”slackas”. Det blir som en sammandragning på längden för att ge mer utrymme för ryggmärgsvätskan och det ger i sin tur en breddning av kroppen och kraniet. När Dura Matern sen töms på ryggmärgsvätska så sträcks den och blir längre, och smalnar av. Därför bildas det en subtil rörelse när ryggmärgsvätskan pumpas fram och tillbaka. Själva fyllnadsfasen kallas för FLEXION och tömningsfasen kallas för EXTENSION. Eftersom hinnorna sitter fast vid olika ben i kroppen så fortplantas rörelsen vidare ut och påverkar ben, bindväv och muskler osv. Hela kroppen påverkas till ett specifikt rörelsemönster som följer flexion/fyllnadsfasen och extension/tömningsfasen. Det här är väldigt subtila rörelser och de kan inte ses med blotta ögat, men man kan alltså öva upp förmågan att känna de här rörelserna. Man känner dem vanligast i kraniets olika ben och jäms med ryggraden och ner till korsbenet/höftbenen, men de kan kännas i hela kroppen via bindväven. Eftersom kraniet och sakrum är ihopkopplade med varandra så kommer en felställning eller obalans som finns i kraniet alltid att även påverka bäckenet och tvärtom. När en kropp befinner sig i ohälsa kan det KranioSakrala systemet bli kraftigt påverkat och det kan leda till olika rotationer, låsningar och glidningar. Det kan göra så man får en vriden kropp eller bäcken, så att kroppen blir ojämn och osymmetrisk och det i sin tur kan påverka alla kroppens olika system. Utifrån den KranioSakrala rörelsen kan man utvärdera om det finns olika rotationer, låsningar, eller glidningar. Man utvärderar ifall det är någon obalans i det KranioSakrala systemet och om det sitter i Dura Mater, suturer eller någon annan vävnad eller ledstruktur, och sen korrigerar man det. Eftersom hinnorna sitter fast på vissa delar av kraniet mm, så kan man använda de olika benen som ”handtag” för att arbeta med hinnorna. Det KranioSakrala systemet har också en mycket nära koppling till autonoma nervsystemet, som har med stress och vila att göra. Därför kan man ofta lugna ner ett stressat system ganska snabbt, och då ökar också kroppens eget immunförsvar. Som med alla olika slags alternativa behandlingar så finns det ju förespråkare och "motspråkare". Jag ville ju inte vara alltför nyfiken och därför satte jag mig inte riktigt in i hur hon bar sig åt. Hon hade i alla fall ett  mjukt och lugnt sätt att beröra hästkroppen. Hästarna verkade  nöjda och avslappnade efter avslutad behandling. Själv har jag lärt mig hästmassage enligt Axelssons metoden och enligt Tteam metoden/ Linda Tellington Jones. Dessa metoder är ganska så ansträngande för en gammal hästakärring som jag. Men de fungerar också väldigt bra. Texterna och länkarna här under har jag också hittat på nätet. Håll till godo! http://www.ttouch.com

http://www.axelsonsanimalmassage.se

Axelssons massage school

När Marina Axelsson, som startade Axelssons Animal Massage School kom tillbaka från USA för drygt tretton år sedan brann hon för att få börja massera svenska hästar. Hästmassage var okänt här och den ende som egentligen höll på var före detta brottaren Acke Grönberg, som masserade på Täby Galopp.
Idag undervisar man i hästmassage, hundmassage och sedan alldeles nyligen även i kattmassage, på Axelson Animal Massage School. Marina brinner fortfarande för djuren och säger:
- Jag ska ägna resten av mitt liv till att ta hand om hästar. 

Ätställningen viktig Hon är dock noga med att poängtera att massage inte är den enda lösningen på de problem som kan uppkomma när man håller på med hästar. I stället är det viktigt att se till hela hästens livssituation. Hon berättar bland annat hur viktigt det är att hästen får beta, eller över huvud taget äta och dricka, med huvudet lågt.
- När hästen betar så vilar den nackligamentet, som binder ihop nacken med resten av ryggen. Och när ligamentet får vila så lagrar det mekanisk energi!
Likaså avlastar hästen sina strålben när den betar.
- Det finns en vits med att hästen äter lågt och dricker lågt, säger Marina.
Hon säger också att det är viktigt att hästen har en bra stallmiljö och en bra psykosocial miljö.
- Man har sett att travhästar som har en kompis presterar bättre, så kompisar är viktigt!
De flesta hästägare har råkoll på hur mycket grovfoder hästen äter, analysvärden på det och hur mycket kraftfoder den äter. Men väldigt få vet vilken fröblandning det är ute på betet och vilken typ av gräs hästen får i sig. Marina menar att det är något som alla borde ta reda på. 

Flera orsaker till spänningar Muskelspänningar i hästen behöver alltså inte bara komma från hur den arbetas i träning eller rör sig ute i hagen. Miljön runt omkring är viktiga faktorer, liksom hur hästen ser ut.
- Exteriören betyder mycket för hur musklerna arbetar och en felaktig exteriör, liksom en felaktig form på hovarna, kan ge muskelspänningar, säger Marina.
När hon tittar på en häst tittar hon inte bara på hur hästen rör sig.
- Jag tittar på hur den ställer upp sig. Har den ett annorlunda hållningsmönster? Hur andas den? Hur luktar den? Sen känner jag igenom den med mina händer, berättar hon. 

Kommunikation genom beröring Marina menar att hon pratar med hästen genom beröring. Hon kan avläsa mycket från hur hästen reagerar på beröringen.
- Det värsta är när hästen inte reagerar alls, säger hon.
Många tror att om hästen reagerar kraftigt vid beröring eller tryck så har den ont, men det behöver inte vara på det viset.
- Hästen behöver inte ha stora muskelproblem. Om den är ohalt och kan röra sig så är det förmodligen ingen större fara. Reaktionen beror på att den är öm i huden. Det är en reflexiv reaktion, förklarar Marina.
Hon säger också att hästar som har haft ont har en memorerad smärta och reagerar som om de hade ont, därför att de förväntar sig att det ska göra ont vid beröring eller rörelse. 

Eftersträvar muskelbalans Marina vill helst att hästen ska ha jämna "bucklor" på kroppen, att den ska ha muskelbalans. Bucklorna hon pratar om är musklerna och om allting står rätt till så är det arbete och träning som byggt "bucklorna".
- Forskare har dock konstaterat att hästar är naturligt ojämna när de föds. Det är inte säkert att det är ryttarens fel, säger Marina lugnande.
Hon poängterar också att det är svårt att få en jämn häst om man själv är ojämn. Själv tränar hon yoga för att bli mer balanserad i kroppen och för att få en bättre kroppsmedvetenhet.
- När jag satt mig i sadeln så tänker jag varje gång, var är mina sittben idag? Är de jämna, är det något av dem som trycker ner mer i sadeln? berättar hon. 

Seratusmuskeln ska vara mjuk En "buckla" som ofta orsakar problem är Seratusmuskeln, som går under bogbladet. Det är en stor muskel som ofta bildar en "buckla" framför sadelns vulster. När man känner igenom den ska den inte vara öm och hård utan mjuk och dynig och, viktigast av allt, lika stor på båda sidor.
Seratusmuskeln fungerar lite grann som en broms. Den fångar upp och tar hand om rörelseenergin som kommer från bakbenen och avlastar frambenen. Är den ojämn så kommer hästen att välta inåt eller framåt under ridningen. 

Girth pain syndrome Nästa "buckla" att dissekeras är sadelgjordsstaden. Marina tycker att det är konstigt att vi i Sverige bara accepterar att hästarna grinar illa när vi spänner sadelgjorden, medan man i exempelvis USA pratar om Girth pain syndrome.
- I USA finns det metoder för att hantera Girth pain syndrome. I Schweiz har man tagit fram en sadelgjord för hästar med syndromet. Men i Sverige finns det inte.
Forskare har sett att det kan vara en födelseskada som orsakar syndromet. När fölet pressas ut genom födelsekanalen uppstår ett kraftigt tryck som kan komprimera bröstkorgen.
När man sedan drar sadelgjorden så ökar trycket på bröstkorgen, vilket påverkar andningsmekaniken. Det i sig kan ge syrebrist i bröstmuskulaturen, vilket sedan kan ge hästen kramp!
- Det krävs inte så mycket spänningar i bröstmusklerna för att hästen ska bli dålig, förklarar Marina. 

Massera bröstmuskulaturen Hon tycker att om det är någon muskelgrupp man som hästägare ska arbeta med så är det just bröstmuskulaturen. Det man kan göra är att rytmiskt och med lätt beröring, som trycket från en femtioöring, massera från bröstbenet och bak mot hästens navel.
- Kan man få hästen att njuta av den beröringen har man kommit långt. Beröringen stimulerar vagusnerven som triggar frigörelse av oxotycin, som i sin tur har lugnande effekt. När hästen accepterar en lätt beröring kan man öka trycket, säger Marina.
Massage behöver inte handla om hårt tryck, snarare tvärt om. När man använder lätt tryck kommer man åt receptorer i huden som pratar snabbt med hjärnan. 

Halsen är ett balansorgan Marina går över till att prata om S-halsar, då hästen trycker ut nedre delen av halsen.
- Halsen är ett balansorgan och hur den ser ut där är ett resultat av hur hästen använder resten av sin kropp, säger Marina.
Vad man ska göra för att komma åt en S-hals är bland annat att tänka efter var man är med sina sittben, hur sitter man på hästens rygg. Man kan också peta på bullen medan man rider, så att hästen blir medveten om vad den gör. 

Styrka mellan bäcken och ländrygg Det är också viktigt att fundera över hur hästens bakben rör sig. Är den balanserad?
- Vill man få en häst som är balanserad och stark så ska man satsa på ett område. Det tar lång tid att bygga upp, men har man styrkan mellan bäcken och ländrygg så kommer resten av sig självt, säger Marina.
Avslutningsvis förklarar Marina att muskelspänningar kan komma från ryttaren, en dålig sadel, ensidig träning och att hästen bara går på samma underlag. Hon påpekar också att muskler växer när de inte tränas och därför är det viktigt att inte träna samma muskelgrupper varje dag. 

Anki Yngve

redaktion@hippson.se

Vitamin- och mineralguide för häst

: 2010-12-10 12:44

Här kan du läsa om olika vitaminer och mineraler och hur de påverkar hästens kropp.

Vitamin A, retinol, är fettlösligt. I växande gräs, gröna grönsaker och morötter finns ett förstadium (provitamin) till vitamin A och heter Betakarotin. Vitamin A är nödvändigt för tillväxten och för att bygga upp och bibehålla en bra benstruktur, för ögats skymningsseende och för att öka hudens och slemhinnornas motståndskraft mot infektioner.

Betesgående hästar kan bilda vitamin A från det karotin som finns i gräs. Betakarotin främjar också fertiliteten hos ston och hingstar.

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin. Överutfodring av (retinol) kan vara skadligt. Med Betakarotin finns inte denna risk.

Vitamin B 1, tiamin, är vattenlösligt. Tiamin fungerar som ett coenzym för omvandling av blodsocker till energi. Brist på tiamin yttrar sig följande, dålig aptit, trötthet, irritation, viktförlust samt dålig koordinationsförmåga. Tiamin finns i alla spannmålsprodukter, bryggerijäst, ärt och balj växter.

Vitamin B 2, riboflavin, är vattenlösligt. Riboflavin deltar i förbränningen av kolhydrater. Brist yttrar sig oftast som ökad infektionskänslighet i slemhinnor och överkänslighet för ljus. Riboflavin finns i bryggerijäst, baljväxter och bladväxter.

Vitamin B 6, pyridoxin, är vattenlösligt. Pyridoxin medverkar i mer än 50 olika enzymaktioner och har stor betydelse vid proteinsyntesen, vid bildning och omsättning av aminosyror. Vitamin B 6 spelar indirekt en viktig roll för hjärnans och nervernas funktioner. Brist ger depressioner, överkänslighet och krampanfall. Finns i bryggerijäst, flingor.

Vitamin B 12, cyanokobalamin, är vattenlösligt och spelar en viktig roll vid bildningen av röda blodkroppar. Vid brist uppstår låga blodvärden, deformerade blodceller men också skador på nervsystemet kan förekomma. Finns i bryggerijäst samt i alger.

Vitamin C, askorbinsyra, är vattenlösligt. Liksom de flesta djur producerar hästen själv sitt C-vitamin. Vitamin C behövs för antikroppsbildningen (motverkar infektioner), hjälper kroppen att ta upp järn, sårläkning, blodkärlens hållfasthet. Brist kan ge trötthet, dålig aptit och ökad mottaglighet för infektioner. Brist hos häst är ovanlig. Dock skall nämnas att det verkar som utfodring av torkade nyponskal har en lugnande inverkan på nervösa hästar.

Vitamin D, kolekalciferol, är fettlösligt och nödvändigt för att tarmen ska kunna ta upp kalcium och fosfor. Behov av vitamin D är ökat under tillväxten. Brist kan medföra deformation av skelettet. D-vitamin bildas i huden när den utsätts för solljus. Finns i olja.

Vitamin E, tokoferol är fettlösligt. Har en egenskap som antioxidant och förhindrar oxidation i fodersubstanser, främst fetter. Vitamin E har betydelse för bland annat, immunförsvaret, fertiliteten, neurologiskt, muskelvävnad samt vid kraftansträngningar. Finns i spannmål, vegetabiliska oljor, vetegroddar.

Viramin F, är en essentiell omättad fettsyra så som bla linolsyra, linolensyra och arkidonsyra. Briser kan ge håravfall, klåda och torr hud.

Vitamin K, stärker vårt skelett och får blodet att koagulera. Vitamin K tas lättare upp om man äter något fett. Brist kan ge högt blodtryck, muskelsvaghet, förvirrning och depression. Syntetiseras under normala förhållanden i tillräcklig mängd av mikroberna i hästens tarmkanal.

Pantotensyra, är en nödvändig beståndsdel i ett enzym som har en central roll vid bildning och nedbrytning av kolhydrater, fetter och proteiner. Brister kan orsaka rubbningar av nervernas funktion, nedsatt koordinationsförmåga, störningar i tarmfunktionen samt håravfall. Finns rikligt naturligt, så brist uppstår sällan. Bildas av bakterier i tarmen. Finns i bryggerijäst, spannmål, soja och i gröna växter.

Biotin, finns i spannmål, bryggerijäst och ärtor. Brist på biotin är osannolik. Dock har det visat sig att ökad utfodring av biotin hos häst, har effekt på hovtillväxt och hornkvalitet. Brist på biotin kan ge trötthet, dålig aptit och hudproblem.

Niacin, nikotinsyra, behövs för förbränningen i cellerna, för huden och nervsystemet. En essentiell aminosyra – tryptofan – kan omvandlas till niacin i kroppen. Brist kan ge trötthet, aptitlöshet och nervositet. Finns i jäst, vetegroddar, vetekli. Den som stressar behöver mer niacin än den som inte gör det.

Folinsyra, deltar som coenzym vid bildandet av nukleinsyror ( DNA & RNA) och vid syntes av hemoglobin. Brist leder till blodbrist. Finns i jäst samt i gröna växter. Vid folsyraupptaget behövs zink. Exakt dagsbehov är inte känt.

Kalcium, måste tillföras genom fodret och behövs för skelettet men också för blodets koagulering, reglering av syra – basbalansen i blodet, för musklernas, nervernas och njurarnas funktioner. Finns i bl a gräs, alger, lucern.

Fosfor, samverkar med Kalcium vid skelettets uppbyggnad, viktig för ämnesomsättningen, nerver- njur- och hjärtfunktion. Relationen kalcium/fosfor är viktigt, över- eller underskott av det ena mineralet kan medföra svåra skelettskador med åtföljande hälta.

Kolin, viktig för vår matsmältning och för levern då vitaminet avgiftar olika ämnen. Något rekommenderat dagligt intag finns inte.

Molybden, behövs för olika enzymer, bla urinsyreomsättningen. Hur ämnet omsätts i kroppen och vilken effekt det har är ännu ganska okänt. Hos djur har man sett att lågt molybdenintag har sänkt aptiten och hämmat tillväxten

Jod, behövs för bildande av ämnesomsättnings-hormoner som bildas i sköldkörteln och som bla bildar proteiner samt stimulerar förbränning.

Järn, behövs för transporten av syre från lungorna, genom blodbanorna och till kroppens alla vävnader.

Magnesium, fungerar som aktivator för ett flertal enzymsystem bl a kolhydratmetabolismen (ämnesomsättningen). Finns rikligt i spannmål. Skyddar hjärta och blodkärl, stärker nerv- o muskelfunktionerna och behövs för att cellerna ska fungera.

Mangan, hjälper cellens försvar mot fria radikaler och hjälper till i omsättningen av kolhydrater och fetter.

Natrium, har betydelse för nerv- och muskelcellernas retbarhet. Vi tillför hästen natrium via saltsten.

Kalium, reglerar nervretningen för musklerna. Lucern och hö är rikt på kalium.

Koppar, behövs för ett flertal av kroppens enzymer, bla sådana som påverkar omsättningen av järn och syre. Även i cellens försvar mot fria radikaler. Brist kan uppstå i samband med tarmsjukdomar och som följd av överdosering av zink.

Zink, cirka 70 enzymer i kroppen är beroende av zink. Viktigt för genbildning och produktion av protein.

Selen, samarbetar med E-vitaminet, förebygger cellskador samt minskar tungmetallers skadeverkningar. Överutfodring är giftigt!

Kobolt, behövs för att mikroberna skall kunna bilda vitamin B12. Brist på kobolt leder till att djuren tappar aptiten, minskad tillväxt, ruggig hårrem och i riktigt allvarliga fall kan de drabbas av blodbrist. Brist gör även att djuren blir känsligare för lunginflammationer och parasiter.

Ca-pantotenat, kallas även vitamin B5. Viktig för cellernas tillväxt, däribland hudcellerna och motverkar uttorkning av huden. Hjälper till att läka sår.

Methionin, verksamt vid fettomsättningen.

Källa: Bokebacken.com